Ingefära – alltid rätt.

Universalkrydda och universalmedicin, ingefära verkar alltid vara rätt. Den stora, ståtliga ingefärsplantan med dess ovanliga och mycket vackra blommor döljer under marken de knöliga rotstammar som är ingefärans skatt. Om du inte använder ingefära är det verkligen dags!

Ingefäran är lika ny som den är klassisk i det svenska köket. Vad skulle pepparkakor (kända som Ginger snaps på engelska) vara utan den torkade, pulvriserade ingefäran? Ingefära är verkligen ingen nyhet i Sverige, trots att den kräver ett mycket varmt och fuktigt klimat för att växa och må bra.

När jag för tio år sedan kom tillbaka till Sverige efter mina studier i Indien re ommenderade jag ibland den färska ingefäran, som då börjat bli vanlig i grönsaksdisken i mataffären, till mina svenska patienter. ”Färsk ingefära, vad är det?” fick jag höra då. Idag, när svenskarna semestrar i Thailand, sitter skon på andra foten och jag får påminna om att ingefäran också finns i kryddhyllan i pulverform. Färsk ingefära är idag lika hemvant som ingefäran i pepparkakor.

Ingefära – två kryddor i en

Den torkade ingefäran och den färska ingefäran är samma krydda men ändå så olika. När jag studerade
ayurvedisk medicin i Indien vande jag mig vid att ayurvediska apotek är fyllda av en stark doft av torkad ingefära. I den indiska ayurvedamedicinen används torkad ingefära frikostigt medan det framför allt är den färska ingefäran som används i det indiska köket. Smaken hos färsk och torr ingefära skiljer sig åt och det är nästan som två olika kryddor. I mitt kök i Indien hade jag en burk med pulveringefära, något som är lite exotiskt där. Indiska språk har olika namn på färsk och torkad ingefära och i det indiska medvetandet skiljer de sig så mycket åt att många inte vet att det är produkter av samma rotknöl. Idag verkar svenskarna också ha svårt att tro att grönsaksdiskens bruna rotknöl och kryddhyllans beiga pulver har med varandra att göra. Den färska ingefäran smakar starkare och fruktigare än den mildare med samtidigt bittrare torkade ingefäran.
Det gör ju bara att ingefära är så mycket mer ombytlig och går att använda på så många olika sätt.

Stark men snäll

Ingefära är stark och het men har inte den bitande, skarpa kryddigheten hos t ex chilipeppar. Tillagad ger den en behaglig värme och kryddighet. Precis som sina släktingar gurkmeja, kardemumma och galangal är den kryddig men snäll och mild på samma gång. Speciellt i sin pulverform går ingefäran att använda i maten även till för dem som inte tycker om stark mat. Engelsk ingefärsmarmelad, den lite överraskade Ginger Beer (som är så nära nyttig läsk jag kan komma på), östasiatisk inlagd ingefära, kanderad ingefära som är så gott när man har ont i halsen och försök laga asiatisk mat utan ingefära i någon form ? Det går ju inte! Den starka och goda ingefäran är så lätt att använda när man vill ha en effektiv men ändå snäll kryddighet.

Universalmedicinen

Ett av de namn ayurveda ger till ingefära på sanskrit betyder ”universalmedicinen” och ingefäran är verkligen en medicin i kryddskåpet. Ayurvediska mediciner blandas ofta med saften av färsk ingefära eller tillsammans med pulvret av den torkade ingefäran. Värmande och stimulerande renar den kroppen samtidigt som den stärker matsmältningen och ökar upptaget av näring (eller örtmedicin) i tarmen. Speciellt universell är just pulveringefäran som är varm och stimulerande utan att lämna en brännande hetta och överstimulerande effekt utom vid mycket stora doser.

Matsmältningens vän

Matsmältningens vän, ingefära stimulerar matsmältningen och ökar upptaget av näring i tarmen. Den renar kroppen från slaggprodukter och kan därför användas vid t ex reumatiska besvär och rätt använd är ingefäran en medicin vid nästan alla sjukdomar i mage och tarm. Den stimulerar matsmältningen och hjälper till att smälta speciellt proteiner. Eftersom ingefäran dödar bakterier utan att störa tarmens egen bakterieflora används ofta för att konservera mat. Ingefäran torkar ut fukt och är därför lämplig vid svullnader och slem. Det finns hur många exempel som helst på hur man använder ingefära vid förkylning och astma. Att den pulvriserade ingefäran dessutom är bra vid feber gör den ju inte mindre användbar. Vi träningsvärk eller mer
kroniska problem med smärta är ingefäran ett säkert kort. I Indien använder man den torkade ingefäran efter förlossning och vid amning. Det är dessutom bara början, ingefäran är lika fantastisk som medicin som krydda.

Koka din egen hostmedicin

Gör din egen hostmedicin genom att blanda lika delar mald ingefära, mald kanel och mald svartpeppar med
så mycket honung att det blir en jämn smet. Ta en tesked av blandningen två till fem gånger om dagen och drick lite varmt vatten eller té efteråt. Du kan också göra en hostmedicin som du kan spara på flaska i kylskåpet genom att koka din egen sirap på vatten och råsocker och krydda med samma kryddblandning.
Håller sig 5-6 veckor i kylskåp.

Ingefära på filmjölken

Häll lite hett vatten över en tesked riven färsk ingefära och drick före maten om du har problem med svullen mage eller drick ett starkt té kokt på pulveringefära både till och mellan måltider och magen kommer att lugna sig. Ingefäran är bra både på kort och lång sikt. Regelbundet användande av ingefära har visat sig förebygga cancer i speciellt tjocktarmen. I Sverige är det många som kryddar sin filmjölk med ingefära, ett enkelt sätt att ge smak och samtidigt motverka filmjölkens tendens att öka på slem och svullnader i kroppen. Ingefäran stimulerar produktionen av matsmältningsvätskor, dämpar kolik och smärta i buken, dess
värme ökar tarmarnas rörelse och motverkar förstoppning. Ingefäran är ett enkelt sätt att dämpa alla sorters illamående, t ex vid åksjuka.

Ingefärsris

1 msk smör

2 msk färsk, skalad, riven ingefära

2 ½ dl ris, väl sköljt

3 ½ dl buljong

½ tsk salt

Smält smöret i en kastrull. Tillsätt ris, ingefära och salt och stek någon minut och häll sedan på buljongen. Koka upp och sänk sedan värmen till lägsta och låt riset svälla under lock till all vätska har absorberats. Fluffa till riset med en gaffel och servera varmt.

© www.matskolan.com, Kristofer Edlund 2013